En helvetisk jogging.........

Mitt mål är att springa varannan dag och inte ha några ursäkter. Så idag var det bara att ge sig ut. Men inte trodde jag det skulle vara så jäkligt! Första halvan hade jag konstant hår i ögonen och munnen samt att det kändes som om nån knuffade mig framåt. Sen när jag vände hemåt mötes jag av den värsta motvind jag varit med om. Mina hörlurar blåste ir öronen hela tiden, för varje steg fram kändes det som jag gick bakåt eller stod helt stilla, trodde aldrig jag skulle komma hem. Pricken över i:et var när en stor gren gick av från ett träd och flög rakt in i mitt lår när jag sprang förbi!

Men jag gjorde det, jag gav inte upp! Klapp på axeln för mig!