fredag 22 augusti 2014

Nu efter några dagar........

känns det som att alla i familjen börjar landa. Vi är fortfarande oroliga och väldigt trötta men det känns lite lättare ändå.Tisdagsbesöket gick både bra och dåligt.Läkaren ville mäta trycket i ögat utan narkos men det är helt omöjligt efter vad alla nötter utsatte henne för här i Norrköping. Så han lyste och tittade bara och var nöjd med det han kunde se med blotta ögat.Det märks när man har med en specialist att göra.
Han förklarade också mer ingående vad han hade gjort. I ett öga rinner det något som heter kammarvatten.I ett frisk öga kommer vattnet in och sen rinner ut men på Linneas öga finns det inget utgångshål så vattnet blir kvar inuti och det är det som höjer trycket i ögat och gör att ögat är större.Linneas vänstra öga har blivit i storlek med ett vuxenöga.Det kan aldrig bli mindre men det kanske jämnar ut sig när det andra ögat är "vuxet". Det höga trycket har också skadat hennes synnerv men hur mycket/lite hon ser på ögat kan vi inte veta förrän hon blir äldre och hon kan aldrig få tillbaka det som är borta. Det läkaren gjorde nu var att öppna upp ett hål och fick ner trycket till det normala. Men tydligen kan vi inte ropa hej ännu för ögat tycker inte om när man håller på och "ändrar" något och kan då ställa till med andra komplikationer som tex grå starr.Det läkaren gjorde kan ha varit Linneas enda ögonoperation eller den första av många, det kan ingen veta.Det är ovissheten som är så himla jobbig. Nu fajtas vi varje dag med ögondroppar som ska tas fyra gånger om dagen.Det är hopplöst svårt.Efter allt hon gått igenom så vägrar hon öppna ögat och slänger omkring med huvudet så dropparna kommer över allt.Vi har på dessa fyra dagar tagit slut på en flaska som skulle räcka i tre veckor.Sen får hon inte heller gnugga sig eller sova på den sidan. Summan av det är att jag inte har sovit något alls sen vi kom hem. Vaknar av minsta rörelse och måste tända och kolla henne och eventuellt ändra ställning. Det är väldigt viktigt att det inte blir ett tryck på ögat.Idag råkade jag peta henne i just det ögat och hon vrålade.Kan bara tänka mig hur ont det måste ha gjort. Lilla älskade unge.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar